 |
PBR prövde, i likhet med
andra specialdomstolar, mål som kräver
särskilda sakkunskaper. Domstolen bestod
därför av både lagfarna (juridiskt
utbildade) domare och tekniskt kunniga domare.
Av särskild betydelse för PBR:s
kompetens var att följa den
allt snabbare internationella rättsutvecklingen.
Det gäller främst rättsutvecklingen
i Europeiska patentverket (EPO) samt Kontoret
för harmonisering av den inre marknaden
(varumärken och design) (OHIM) och Europeiska
gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Tillbakablick
m.m. |
PBR
hade
lagfarna
och
tekniska
domare
som alla kallades
patenträttsråd.
Alla domare,
utom domstolens
ordförande,
ansvarade
som referenter
för
en egen
rotel med
mål.
De tekniska
domarna
ansvarade
för sådana patentmål som i huvudsak rörde tekniska frågor. De lagfarna
domarna
ansvarade
för
sådana
patentmål
som i
första
hand rör
annat än
tekniska
frågor,
t.ex.
frågor
om bättre
rätt
till
patentsökt
uppfinning.
De hade
vidare
ansvaret
för
handläggningen
av domstolens övriga
målkategorier.
Ytterligare domare kunde adjungeras för viss tid eller ett visst mål. I domstolen
fanns också en
beredningsorganisation
med
jurister
och ett
kansli.
Organisation
I PBR:s uppgift att överpröva
Patentverkets och
Statens jordbruksverks
(tidigare Växtsortnämndens) beslut
låg också att domstolen genom sina avgöranden
skall skapa och vidareutveckla rättspraxis
på det nationella planet till ledning för
rättstillämpningen inom verksamhetsområdet.
PBR:s roll i detta avseende understryks av att
domstolen till skillnad från hovrätterna
och kammarrätterna hade möjlighet att
i plenum avgöra mål som innefattar
principiellt betydelsefulla frågeställningar.
Ytterst var det Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) som hade
ansvar för praxisbildningen. I praktiken
var det dock mera sällan som Regeringsrätten
tog upp immaterialrättsliga mål till
saklig prövning. Domstolssystemet
Närmare uppgifter om Patentbesvärsrättens verksamhet framgår av årsredovisningen som hämtas i pdf-format.