Överklagande

Ett beslut i ett ärende i Patent- och registreringsverket eller ett beslut i Statens jordbruksverk (t.o.m. 2005-12-31 Statens växtsortnämnd) rörande växtsortsskydd kunde överklagas till PBR. .

Ärendet hos myndigheten vidarebefordrades till PBR där det blev ett mål som registrerades och tilldelades en av domstolens ledamöter som blir referent i målet. Referenten var en jurist eller tekniker beroende på målets beskaffenhet. Om klaganden begärt anstånd med att motivera sitt överklagande beviljades ett sådant.

Skriftväxling

En motpart hos myndigheten, t. ex. en invändare, eller rättighetshavaren om invändaren har överklagat, bliev också motpart i PBR. Myndigheten själv fick däremot aldrig ställning som motpart. Motparten gavs tillfälle att yttra sig i målet.

Förfarandet i PBR var skriftligt, men muntlig förhandling kunde förekomma. Vid en muntlig förhandling deltog från PBR:s sida de ledamöter som skulle avgöra målet.

Avgörande

Målet togs upp till avgörande vid domstolen. Referenten och ytterligare två eller tre ledamöter deltog. Om ett patentmål var av särskild betydelse från principiell synpunkt kunde målet tas upp till avgörande av samtliga ledamöter i domstolen (plenum). I övriga mål av särskild betydelse utgjordes plenum av avdelningen tillsammans med samtliga jurister (lagfarna ledamöter).

När avgörandet hade vunnit laga kraft gick målet tillbaka till den myndighet som fattat det ursprungliga beslutet och myndigheten vidtog de åtgärder som föranleds av avgörandet.

Avgifter mm.

Inga avgifter betalades för överklagandet.

Lagar mm.

Domstolens verksamhet reglerades i första hand i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten och förordningen (1988:346) med instruktion för patentbesvärsrätten. Länkar till dessa och övriga författningar av betydelse för domstolens verksamhet finns här.